tisdag 11 januari 2011


Pain. Ett bra tema. PAIN. Så enkelt. PAIN. En vän. Likt en skugga är du alltid närvarande. Du finns som den motorn som håller igång existensen. PAIN. Vi känner varandra. Du skärper nuet och tvingar mig att minnas hur det var förra gången. Du får allt att svikta. Du ställer saker till rätta. Om och om igen. Du slår hårt och jag förtjänar det ALLTID. Du är där och påminner mig om mina brister. Du ger mig dom konsekvenser som gör mig visare. Jag lär mig. Du är. PAIN. Du dödar mig. Om och om igen. Men på något vis så renar du samtidigt. Du får saker att bli bortvalda. Snart så är allt på rätt spår. Snart så är allt lite bättre. Du är tacksamhet. Du vill väl. Du är BRUTALT stenhård. Du är allt. När du kommer på besök så är du allt. JAg kan aldrig bortse. Jag kan aldrig hitta genvägen. Du KRÄVER inget. Det behöver du aldrig. Du omger mig med dina andetag och mitt totala väsen vrider sig av din DIN närvaro. En liten förnimmelse av din andedräkt öppnar alla brunnar och stänger alla flyktvägar. PAIN. Du är värdig. Jag förtjänar. Jag lär mig. Kanske sista chansen för allvaret att träda in. Man har ett begränsat antal. Det kommer alltid en sista gång. Det gäller att lära sig innan. PAIN. Överlever kanske. Men börjar bli klart medveten om att det närmar sig. Närmar sig det där sista mötet. Nu skall jag försöka mig på en hyllning. Det är dags att ge något  fint tillbaka. På något vis så skall jag försöka att göra dig vacker och på något vis så förtjänar du det.
På något vis. /KRAM!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar