.: oktober 2010

Och i dag blev mina vänner

rånade av maskerade män

beväpnade med yxor.

lördag 30 oktober 2010

Låtsas.

Visst låtsas jag ibland
Visst vill jag bli
genomskådad

Allt är något annat
något bredvid
Lite bättre

lite annorlunda
lite på sidan om
lite i hemlighet
Visst låtsas jag ibland

En sista länk!

att du är min
Visst är det så
men på låtsas

fredag 29 oktober 2010

Deshavu.

Samma mat

Samma samtal

En repris

på ett redan
dåligt avsnitt

torsdag 28 oktober 2010

Det måste gå att göra text intressantare. Att bryta ner och bygga nytt. Att frigöra. 02:14:13 -ARRRRGGG!
Små små möbler i ett stort rum luktandes av unket rödvin. -Varför? Hon är så satans vacker, men hon vill inte? -Du bara borde se dig om och gå. GÅ för fan. Han tar på sig sina skor, på fel fot. Detta brukar han ofta göra när han känner sig tvungen. Tvungen till något ovanligt. Vänster sko på höger fot betyder att: Jag lyder men vill fan vara medveten om det. 04:12:36 Siffror som kan tolkas som klockslag tilltalar mig. Någon kommer som ett hot. Varför tar orden ingen bra väg. Dom finns men känns utan intresse. Det enda som skapar nerv är de felstavningar som jag genast rättar till. KNULLA är ett ord som syns. Kärlek förblir osynligt. Varför är det inte tvärt om? Jag vill att det skall vara tvärt om. VÅLDTÄKT syns. Beröring, smek och närvaro syns inte. Löpsedlarna täcks med ord som syns. Alltid. Hur hittar dom in i mig? Jag vill stänga dom ute. Jag vill fan inte ha dom orden som syns inne i mig. Dom rotar runt, skitar ner och gör bara ont som fan. Måste utplåna min längtan till synliga ord. Måste vända allt upp och ner. Måste bli människa. Djuren ser på ett annorlunda sätt. Jag är ett djur. Jag ser på ett annorlunda sätt. Jag ser min egen vinning. Jag ser mitt eget tillkortakommande. -ARRRRGGG! 09:12:23 Tiden går. Existenser upphör och jag längtar fortfarande. Varför ger jag inte upp? Varför ser jag inte mina begränsningar? Varför vill jag fortfarande? -ARRRRRGGGG! Kan man få orden att sjunga? Var är i så fall känslan? Lalalalalalalalalal. Tjopepp och hoj. Flöjten förför med sitt ljud mina sinnen. Likt en fe som med sitt trollerispö sprider kaniner över golvet som sedan stampas sönder i takt till TUT TUT TUT.
Betyder ord alltid saker? Djävla skitord och dess begränsningar. Eller är orden fulla av mystiska meddelanden som går att öppna? -Vem är du? -Jag är dina ord. -Vilka är mina ord? Sök......sök längre....bort...Sök...djupare...och sedan...tillslut..så...strunta i allt...strunta i allt och se bortom...längre...och....finn...leken...finn leken...lek...hi...hi...hi..

poesihelvetet

Hur svårt skall det vara att hälsa på
hälsa på i poesihelvetet
Att närma sig dom dyiga meningarna
som utan betydelse
säger allt
Och säger det med knuten näve
Inget ludd
Inget gull
Ord utan betydelse
Vackra ord
badandes i fukt
som säger allt
Hur svårt kan det vara
att fatta
att allt alltid ryms
Hur svårt kan det vara
att fatta
att allt har
någon
djävla
betydelse

Lycka!

Jag måsta vara lycklig
Så där som man kan vara
ifall man fattar hur
ifall man bestämmer sig
Eller törs
Fegheten är aldrig lycklig
Så där satans skör av feghet
Så jävla pissfeg
Så jävla löjligt
Det finns ingen lycka i feg skörhet
Det finns ett vackert igenkännande
Det finns en jävla förståelse
Men lycka?
Så fan heller.
Identitet, ja
Kramvänlig, ja
Slöseri med tid, ja
Tidstjuvarnas konung är feghetens skörhet
Stoppa upp grisäpplet i tarmen
Dra åt helvete med ursäkter
Dra åt helvete med allt
Jag har inte tid
Jag väntar och längtar
Jag älskar och vill......
Jag vill....

onsdag 27 oktober 2010

Krävande.

-Allt är arrangerat.
-Jag fick aldrig informationen.
-Allt skall fram.
-Jag behöver pistolen.
-Där fanns en löjtnant.
-Det var även en advokat där.
-Du skulle ju hjälpa till?
-Hur djupt skall vi gräva?
-De flesta vill veta mer vid en gravöppning.

-Kan vi talas vid?
-Vi behöver tillstånd.
-Han har setts i livet.
-Vi kan börja nu.
-Vad är du för människa?
-Familjen får inte se liket!
-Vänta!
-Lita på mig.
-Jävla bra serie.
-Den är jättebra.
-Den är krävande.
-Krävande är bra.
-Du är bra.
-Du är också bra.

tisdag 26 oktober 2010

Relationer.

-Jag vet redan vad jag tycker.
-Vi bor i ett dockhus ba?
-Jaa ba dockhus ba.
-Mamman sitter där och pappan där?

-Ja för fan och så blir dom ba ihop va?
-Ja och knullar jämt. Kan du komma nu då så knullar vi.
-Ja fan och barnvakt och radikalt.
-Och sen ba så blir dom arga och måsta ha försoningsknull.

-Ja för fan, dom måste knulla jämt. Och äta.
-Ja, här äter dom. Dom äter här på golvet.
-Ja, för bordet knullar dom på?
-Ja och sen får dom sjukdomar som gör att dom blir helt vilda.
-Ja och då knullar dom ännu mer helt bara så där knas?
-Ja och då börjar dom att resa till länder med knark. Knarkländer?
-Ja och dom ba......fan vad coolt..och så knullar dom?
-Ja och då blir dom våldtagna av varandra?

-Ja och ba ringer polisen.
-Och så dör båda och blir sålda som slavar?

-Ja och dom ba måste knulla jämt liksom.
-Fan vad bra att vi har ett dockhus?
-Dockhus är bra. Nu går vi och knullar?
-Ja vi ba knullar.

måndag 25 oktober 2010

Superhero.

Du ger doften mening som om allt betydde något något stort och vackert. Allt är sammanlänkat och tomrummen är fyllda av doft. Jordgubbsdoft, luktsuddgummidoft. Alla ljud spelar likt positiv de tralligaste sånger, de spelas om och om igen med varierad hastighet......09:23:12.....allt exploderar i ljus...alla bländar solen och ingen är hörbar......09:12:16....borde krypa i hop. Vi smälter

samman...till...en....lyckoklump. En skär lyckoklump...borde vi tala?...Nej! Fåglar sjunger. Dom sjunger, ba pip, kräk, ko. Runt, snurr, runt, runt. Allt snurrar i otakt med omgivningen.....08:24:56......Oj, oj vad det är grönt. Inte kallt bland blod, vätskor och slem...varmt....varmt. Allt är liksom kramigt till högt ljud...jättehögt ljud..PANG! Oj...oj..oj...här går det undan...och upp och

Ännu mer länk!

ner....runt...runt....runt.....23:12:34......kyss mig..krama mig...håll om mig...håll mig hårt...håll mig hårt....Pepp, pepp,,,pepp. Aldrig...släpp aldrig..håll hårt..håll löst..men håll..ibland...oj, oj, oj...krama...krama....flyg...flyg högt...flyg högt...

söndag 24 oktober 2010

Film.

-Jag skall bli en film.
-Va?
-Jag skall skaffa mig superkraften film.
-Vad?
-Min superkraft skall vara att jag kan redigera mig.

-Hur?
-Säg att vi för ett samtal som nu och jag säger fel saker. Då kan jag spola tillbaka och redigera tills jag är nöjd med förloppet.
-Och sedan när du är nöjd så händer det som du redigerat?
-Exakt. Jag är filmmannen. Vilken superhjälte.
-Jag fatta inte riktigt?
-Så här. Jag kan bete mig hur fan som helst och sedan snygga till allt så att allt blir vackert. Jag kan alltid göra omtagningar. Fan va coolt. Att alltid kunna göra omtagningar.

-Varför?
-Jag vill väl bli älskad?
-Via något som känns oärligt?
-Ja....jag tror det....eller..
-Är det inte bättre att försöka att tänka tagningarna innan eller under istället.
-Jag försöker ju det men det blir ju inte bra. Jag är rädd att jag inte kan bli bra.
-Du kan bara bli den du är.
-Eller något annat?

-Eller något annat.
-Då kör jag på och gör mitt bästa?
-Gör vad fan du vill. Jag bryr mig inte.
-Där är ju lösningen. Ingen bryr sig i alla fall så det behövs nog inga omtagningar.
-Sant. Ingen bryr sig på något bra sätt i alla fall.
-Jag bryr mig om dig.
-Puss!

lördag 23 oktober 2010

I efterhand.

-Jag är alltid bättre i efterhand.
-Hur menar du?
-Varje gång så säger jag saker som blir fel.

-Jag vet.
-Jag vill något annat, något bättre.
-Jag vet.
-Allt är så lätt i efterhand.
-Ja.
-Jag är alltid bra i efterhand. Efter att jag har spolat tillbaka, ändrat och strukit. Lappat och lagat.

-Gjort allt rätt?
-Ja, gjort allt bättre.
-Ibland så är du nära.

-Det är sant.
-Du kanske borde sluta att försöka så mycket.
-Tror du?

-Tänk bara efter innan.....
-Innan i efterhand?
-Ja, innan i efterhand.
-Kyss mig nu.
-Ok.

fredag 22 oktober 2010

Hängande.

-Hur tänker du?
-Jag går nu.
-Vart?

-Vart som helst.
-Får jag följa med?
-Nej.
-Skall vi säga något?
-Nej.
-Det gör inget. Inget spelar roll.
-Så sant.
-Pepp?

-Pepp.
-Vi lämnar allt hängande?
-Ja vi hänger allt.
-Vi talar inte om saker?
-Nej det vore konstigt.
-Vi är rädda för ord?

-Kanske så är vi rädda.
-Vi lämnar allt hängande?
-Ja men det har vi ju just talat om.
-Just ja.
-Svejs.

torsdag 21 oktober 2010

Arbetsbörda.

-Vi står varandra nära.
-Allt han gör är noga genomtänkt.
-Vi kallas till ett möte.

-Sorterar du sopor?
-Täckmantel är min grej.
-Man måste prata ett annat språk, man måste svära.
-Du verkar ond.
-Du är obekväm.

-Har du kängorna?
09:23:12
Dörren förseglas med starka armeringsjärn.
-Du är fysiskt krävande.
-Speciellt nu i lågkonjunkturen.
-Är du psykopat?
-Kanske, jag vet inte riktigt.

-Privata aktörer tar oftast betalt.
-Arbetsbörda, arbetsbörda.

-Stäng radion så går vi ut en sväng?
-Är det kallt ute?
-Rätt så.
-Då håller vi om varandra ibland!
-Självklart!

Mittemot.

-Tänk ifall jag undermedvetet inte vill?
-Hur vet man ifall man älskar nån?

-Ifall du inte vill ha en svensexa så.......
-Jag orkar inte gå omkring på helspänn.
-Vilken skit. Det verkar som om jag glömt min plånbok.
Tystnad.
-Va har du barnlås i taxin? Vad fan är det här?
-Vi ödslar bara tid. Spöa sönder honom så går vi.

-Nej! Jag gör vad ni vill! Nej!
-Du kan inte prata dig ur detta. Du kan försöka....
Sakta tar alla på sig hörselskydden.
-Slå på nu grabbar, skrek han. Slå på nu!

-Jävla skitfilm!
-Du har rätt. Vi byter kanal och ser på idol istället?
-Visst.
-Äh va fan, vi ser på varandra en stund istället?
-Ok. Pepp! Då sätter vi oss mittemot.
-En stund.

onsdag 20 oktober 2010

Dna.

-Om jag hade vetat...
-Några spår efter förövaren?
-Vi har säkrat dna.

-Det var han som hörde skriken.
-Fortsätt!
-Du måste ligga still!
-Jag har aldrig behövt att använda kniven.
-Vet inte. Vad sa hon mer?

-Jag minns skriken.
-Är det någon som överlevde?
-Vem har koderna?
-Det kvittar.
-Passerkort har använts.
-Det sa hon inget om.
-Inget kommer att hända.

-Abonnenten kan inte svara.
-Bra film, eller hur?
-Skitbra!
-Får jag ligga i ditt knä?
-Självklart.

tisdag 19 oktober 2010

Jag vet!

-Jag vet hur en bra dag ser ut!
-Vet du?
-Jag vet hur en bra dag för mig ser ut.

-Hur?
-Jag vet det i efterhand.
-Hur menar du?

-Ifall drömmarna berättar.
-Va?
-Om natten så berättar drömmarna hur dagen varit.
-Jag tror att jag förstår.
-Jag måste vara rädd om mina drömmar.

-Har du favoriter?
-När allt är som bäst. Riktigt bäst. Då flyger jag i drömmen.
-Flyger du ofta?
-Nej. Men jag minns hur det var när jag flög.

Mer länk!

-Hur?
-Jag lärde mig i små steg. Först så lärde jag mig att glidflyga från ödsliga industriområden där ingen såg. Sedan så kunde jag hoppa jättehögt och jättesakta. Efter det så lärde jag mig att flaxa omkring som en fågelunge. Till slut så kunde jag sväva utan ansträngning. Först i ensamhet och slutligen när folk såg på. Då var mina dagar bra. Jag flyger alltid efter bra dagar. Men jag flyger sällan.

-Allt är skört?
-Ja, allt är skört.
-Vad drömde du om senast?
-Om dig. Jag är nog på väg att flyga igen. Du ger mig bra dagar.
-Jag vill flyga med dig i natt.

Bragråt.

Jag låg på din plats och saknade dig.
Du är här inne, djupt inne.
Du finns alltid.
Mer eller mindre.
Ibland så gråter jag så där skönt. En satans länk!
Du finns här inne.
Inne i mina varma tårar.
Ibland så känner jag din lukt.
Jag minns och gråter. Ännu en länk!
Sån där bragråt.
Du är varm och allt är bra igen.
Du är inte död.
Du lever och är varm. Sista länken!
Du är min bragråt.
Du är min bragråt.

Ingenting.

Lugn och ro i din närhet.
Allt finns, men ändå inte.
Lugn och ro i din närhet.

Det räcker så.
Inget mer.
Jag försöker att förstå.

Eller inte.
Jag bara är och det räcker.
Konstigt men allt bara är.
Och det är gott nog.

Enkelt och rent.
Utan innehåll, utan mål.
Inga förhoppningar, ingen strävan.
Allt bara är och det är gott nog.

Mer länk!

Innehållslöshet i vacker form.
En paus i ingenting.
Inga förhoppningar, ingenting.
Det är gott nog, det är allt.
Någonting annat, något på sidan om.

Ännu mer länk!

Någonting enkelt.
Det är gott nog, det är allt.
Inget mer än så.
Ingenting men på ett bra sätt.
Ingenting men ändå, eller?
Jag släpper allt, alltid.
Kommer alltid att släppa allt.

Sista länken :-)

För ingenting.
Absolut ingenting.
Det är fucking underbart.
Det är fucking underbart.
Det är fucking underbart.

söndag 17 oktober 2010

Dans.

-Får jag lov?
-Visst, men bara en dans.
-Brukar man inte dansa två danser?
-Det är ju en skitjobbig regel!
-Då dansar vi en dans då?

-Absolut.
-Men ifall vi vill dansa en till då?
-Herregud. Analysera mera så blir detta jätteskoj.
-Jag skall hålla käften?
-Ja håll käften och håll om mig istället.
-Vem är du?

-Din favorit.
-Hur menar du?
-Jag vet inte riktigt... det.... bara slank ur mig.....
-Tänk ifall du har rätt? Tänk ifall det är DU?