OK! Då går vi SANNING. Vete fan vart det tar vägen. ELLER hur jag tål det. MEN nu är det BESTÄMT. Så får det bli. Jag KLÄR AV mig och säger som det är. Sedan dräper jag BLOGGEN. ELLER? I morgon. Det är då sanningen STARTAR. Ifall jag BRYR mig.

Jag har samlat på mig en massa dvd filmer från sommarens turer runt på återvinningar och loppis i norrbotten. Jag har nu börjat att se igenom dom. OCH jag är nu skiträdd. Fan så bra. Ingen NÅD. Alla dör ALLTID. Men det finns alltid en självklar acceptans  att det som sker, sker. Ingen rasism här inte. Ok! Jag ser att du har vingar. Jag ser att du äter hjärnor. Det är väl helt OK! Jag ser dig och jag relaterar till det jag ser. Jag talar till dig och söker kontakt. Jag har alltid vetat att du finns. OCH du lyssnar inte på den musik vi vill att du skall lyssna på. Medan du ÄTER mig så lyssnar du på KVALITET. Du är inget monster. Du har SMAK. Du lyssnar på saker som även jag tycker om. Men du lyssnar ÄRLIGARE. DU drömmer dig inte bort. Du fantiserar inte. Du ÄR drömmen och FANTASIN. En ära att bli UPPÄTEN av dig. ÄVEN om jag MÅSTE skrika medan du förtär mig. Musiken som spelas gör dock saken lite lättare. Den är ÄRLIG och jag GILLAR ärlighet. OCH ja. JAG ÄR RÄDD! / KRAM!



Allt är dokumentärt.



Alla är DOKUMENTÄR.



Jag är alltid rädd. / KRAM!

Oj vad mycket. Hoppsan vad skoj. Hur i helsike fungerar gravitationen?

During the week the artists would make fire sculptures for the events and present their art or projects in a seminar called "Art and visual culture in the North".


Finland here i come. :-) Burn everything. I like! I like a lot. Finland är så jävla bra veckor. OMPA, bastu och en väldans massa FINSKA. Bästa veckorna är i Finland. Konstprofessorer tar saker på allvar. Så möts vi äntligen IGEN. Några år sen sist. Ingen jävla LEK.





Presenterat en idé om ett sprillans nytt och skitskoj konstprojekt. Ser bra ut. Ser mycket bra ut.


Men hur fan fungerar gravitationen? Handlar om frukt?





Nu så har jag så väldans många ansökningar ute på behandling och under övervägande. Ännu en gång så ber jag om PENGAR. Give me money. Come on. Give me money. OR shit happens. ART för satan. SNÖREN. Jag måste KÖPA snören. 200 st a 150 cm. Nå´t sådant. Cirka. 


Undrar ifall ansökningstiden har gått ut till biennialen. Hoppas att jag hinner. JAG brukar HINNA. 





Hinna = MEMBRAN = GRAVITATION? Finland är nära RYSSLAND. Jag skulle vilja komma från RYSSLAND. Men det gör jag ju inte. Jag kommer ju inte från RYSSLAND. MEN jag skall till FINLAND. KULFINLAND. TJOHOPP. OCH alla ansökningar kommer att gå igenom? Tror nästan det. Eller det spelar kanske inte så hela världen. Jag har fler ansökningar. Jag har många ansökningar. Så?


KRAM! KRAM! KRAM! Bokföringen klar! Jag har LEVT i bil. 2010 var året där ALLT handlade om BIL. 2010 var ett BRA år. Men det var då och nu är nu. 2011 verkar vara fullt av lättsamma överraskningar. Äger föresten fem byar. Plötsligt så blev jag ägare av fem byar. Kanske någon där vet hur fan GRAVITATIONEN fungerar? Hoppas! / KRAM!


 We would cover the costs of travel, accommodation, food and pay a small fee (300 euro/per artist).

Jag fattar nu! På ett ungefär. Sitter i möten hela dagen. Jobbar i ateljén hela natten. Jag fattar! Jag REDER ut! Så måste det vara. Kaffet är inköpt. Bara att köra på. Så många PLANER. OCH allt är på gränsen. Distans för satan. Namnen är bekanta. Men namnen är inte mer än namn. NAMN som tagit sig till positioner. RESPEKT. Absolut! Men de kraftigaste rösterna är alltid elektroniska. Ramper byggs för att allvaret skall plöja in i själar. Ljuset tänds på beställning. OCH däremellan. Andetagen. De förtrycktas ANDETAG. Tre sätt att bli fri. 1. UTANFÖRSKAP. 2. KÄRLEK. eller. 3. SJÄLVMORD.

Jag väljer RYSSLAND i alla lägen.  Jag väljer ALLTID RYSSLAND. / KRAM!







Budget. Alla och ALLT som är billig KOPIA är bättre.  / KRAM!

Om kärleken lemlästar. Hugger och skär så att alla vätskor flyter. Om externa kopplingar krävs för att upprätthålla. Om kärleken gör en svag och döende. Då är ju kärleken värd att tycka om. Då är ju kärleken plötsligt den största av utmaningar. En grym duell i gryningen. Bilderna stämmer. PILEN träffar och man är SKADAD. Kärleken KROSSAR logiken. Men famlar efter SLANGAR. Man kvävs sakta i brist på BLOD. Ifall man vill DÖ så välkomnar man kärleken. Undrar hur många som tagit sitt liv på grund av KÄRLEKEN. Samtidigt så har många ÖVERLEVT av samma anledning. Kärleken vill ytterligheter. Kärleken vill HÄNDELSER. Kärleken är DROGEN. De religiösas kärlek till GUD skapar explosioner. Kärleken till GUD medför dock ingen sammankoppling av flöden. KÄRLEKEN till GUD skapar HALVA lärjungar. KÄRLEKEN till GUD skapar ORO. Kärleken till GUD skapar SKAM. Intressant. KÄRLEKEN kräver påfyllning av nytt BLOD. Kärleken är därmed VAMPYRens OFFER.
 Man låter sig tömmas. Man låter den andre fylla sina depåer. Samtidigt som man själv närmar sig död. Man ger den andre sin STRUPE. Man har inget val. Man bryr sig inte om den andre ger sin STRUPE tillbaka. Man kan inte bry sig. Vampyrens offer är kärlek. KÄRLEKEN bryr sig inte om död. KÄRLEKEN är DÖD.
KÄRLEKEN kräver död. Eller. Kärleken kräver LIV. Ett annorlunda LIV. Ett liv bland OFFER. Ett liv av BEROENDE. För att kärleken skall ÖVERLEVA så krävs det TVÅ vampyrer. TVÅ offer. ANNARS så dör den ene. Så måste det vara. Vi är alla potentiella vampyrer.
 Vi är alla potentiella OFFER. Det enda gemensamma vi har är BLOD. Vi måste ge, eller kräva blod. BLODSBRÖDER. Offret bjuder på sitt blod för kärlekens skull. Vampyren tar emot och DÖDAR.
KÄRLEKEN kan bara ÖVERLEVA ifall det finns TVÅ OFFER. TVÅ stympade. TVÅ döende. Endast två döende kan ÖVERLEVA kärleken. Så måste det vara. ETT skört tillstånd av kablar och slangar och död och vätskor. Ett kopplande till en ny konstruktion. En konstruktion vars överlevnad endast kan upprätthållas genom total ömsesidig respekt. ANNARS. ETT offer och en VAMPYR. Det krävs två KANNIBALER och en jävla massa PEPP. Så måste det vara. Den vackraste och renaste KÄRLEKEN existerar mellan två KANNIBALER som föder på varandra. Plötsligt så blev KÄRLEKEN vacker. Plötsligt så vill jag vara KÄR. ALLTID! Kärleken kräver den största av alla RISKER. Kärleken är ljuset. En enda jävla millimeter från MÖRKRET. Kärleken är DEN STORA RISKEN. Och samtidigt. KÄRLEKEN är värd alla KAMPER och all jävla DÖD. När slangarna är KOPPLADE och flödena är igång. Då och endast då finns UNIVERSUM. OCH döden är i de ögonblicken BESEGRAD. Jag RISKERAR gärna ALLT för den STUNDEN. Om och om igen. Skit samma att SÅR aldrig LÄKER. DEN stunden är den enda STUNDEN där allt är HELT igen. Konstigt, men så är det. Den stund som slangarna sitter på plats. Den stunden är allt HELT. En stund av HELT är värd alla KRIG. ALL DÖD. Jag måste SÖKA kopplingarna. Jag skiter i att jag förblöder. Jag skiter i att jag KROSSAS. Bring it on. Jag har gott om plats för fler djupa SÅR.
/ KRAM!

Jag är tillbaka till KÄRLEK! En av TEORIERNA är att kärleken skapar ett livsnödvändigt beroende. När man blir kär så går ens eget hormonella system ner på halvfart. Man blir beroende av den andra för att bli hel igen. Kärlek gör att man plötsligt blir halv. Man måste komplettera. Ifall båda partners biologi är överens så övergår man från att vara enskild individ till att bli en gemensam "individ" där två biologiska varelser plötsligt kopplas samman.
Flödet behöver plötsligt samarbete. Intressant. Ifall endast den ena är kär. Ifall kärleken är "olycklig" så blir den "olycklige" halv. Oavsett. OCH inget att göra åt. Det går alltså omkring en massa HALVA människor. En massa OLYCKA. KÄRLEKEN är hård och krass. OCH den ber inte om lov. Den frågar aldrig ifall det passar. Kärleken gör det kärleken gör. OCH den vill inget. Den HALVERAR. Det spelar ingen roll ifall men bygger. Ifall man åldras. Ifall man minns. Kärleken hugger ALLA tvärs av. Den gör ALLA små. DEN amputerar, klipper, stympar och LÄMNAR. KÄRLEKEN är BLIND. DEN hugger och kapar vare sig det finns hopp eller inte. Kärleken dränerar. Ifall allt stämmer då? Ifall huggen är lämpliga och allt sker i rätt ögonblick. Ifall det enskilda tappat av FLÖDE plötsligt upprätthålls med hjälp av en simultan kran. Ifall KÄRLEKEN drabbar "RÄTT"? Då sitter man där.
Man blir SIAMES och man andas plötsligt med gemensamma LUNGOR. Man KRÄVER varandras blodomlopp. OCH allt är BIOLOGI. En hård teori. En teori utan valmöjligheter. Det som sker, det sker, när det sker. Utom kontroll. Rätt coolt faktiskt. Låter sunt. En sådan KÄRLEK skiter i moden. Den skiter i LÄMPLIGT.
Den bara DRABBAR blint. Så får det vara. Mest därför att en sådan KÄRLEK är skitjobbig. Mest för att en sådan KÄRLEK aldrig erbjuder flyktvägar. DEN bara hugger ens existens rakt av. SÅ stapplar man plötsligt till. Man söker stöd. Man söker kopplingarna som ger flödena kraft igen. Man drunknar och blöder. Man läker. Alla packningar spricker och allt hopp är ute. Kärlek är våldsam och TRUBBIG. Kärlek stympar och lemlästar. / Kram
ps. kärlek talar alltid RYSKA!

Kollektivtrafik innefattar människor. Jag tycker inte om människor. Jag tycker inte om busslinjer. Att medvetet betala för en omväg känns olyckligt. Att ständigt tillåta att bli HOSTAD på. Att åka den vansinniga omvägen åt helt fel håll. Bara för att kollektivet KRÄVER det. Att sitta och tvingas lyssna på alla tomma telefonsamtal utan värde för analys. Att inte RYMMAS. Miljön då? Jag struntar inte i miljön. Men var finns poängen att miljön kräver DETTA. Miljön skiter förresten fullständigt i utsläppen. Miljön har ingen KONSEKVENS. Miljön har varken etik eller moral. Miljön har ALLTID förordat förändring. Miljön är inte medveten. Den kan aldrig ta skada. Det är människan som far illa av förändring. Det är människan som inte tål. Vattnet bryr sig inte om att det stiger. Vattnet är detsamma oavsett. Vattnet har alltid varit detsamma. ALLTID. Dom stora BESTÄMMARNA. MAKTHAVARNA. Dom åker limousine. Dom flyger privatplan och dom ser aldrig insidan på ett kollektiv. Miljön bryr sig inte. Konsekvenserna DÖDAR den fattige. Jag ryms inte i mitt säte. Det är samvetet som den fattige äger som gör att smärtan blir begriplig. Miljön kräver inte att jag skall lida. Miljön vill inte bli "räddad". Miljön finns alltid. Friheten att åka till samma plats tillsammans med främmande människor som alla är på väg någon annan stans. Jag vill inte åka med andra. Jag vill inte bli förd till ointressanta platser, tillsammans med ointressanta människor med ointressanta värderingar och prioriteringar. Miljön SKITER på våran busslinje. Jag hatar att passa tider. Jag hatar människor och jag HATAR kollektiv. Jag vill inte bli HOSTAD på. Jag vill inte behöva be om ursäkt för att sitta ner. Jag vill fan inte höra på alla samtal. Målet måste väl vara att skapa rena transporter. INTE att skapa OSUNDA kollektiv. Pervers trängsel. OCH HOSTA. Ge mig min egen stig. Ge mig möjligheten att känna det GODA samvetet. Ge mig tillstånd att strunta i miljön. På samma villkor som miljön struntar i mig. Nollsummespelet är förbi. Vi har aldrig förut skapat mer än det vi tagit. Att elda upp en gren ger samma värme som när grenen ruttnar. Att skapa energi från ett vattenfall kyler vattnet med samma mängd. Vi har alltid tagit det som alltid varit tillgängligt. Allt har varit konstant. EN mängd energi. OAVSETT. Men nu. KÄRNKRAFTEN fungerar inte så. Den GER energi utan att TA. Den sätter nollsummetanken ur spel. Den bygger på . DEN ÖKAR. Den ÖKAR värme. Ingen verkar kolla upp detta. Ifall vi skapar energi utan att ta något. Värme utan kyla. Så höjer vi temperaturen, grad för grad. OCH lösningen är inte att jag skall åka buss. LÖSNINGEN är att vi måste skapa energi som är given till oss. När jag ruttnar så avger jag den värmen. Ta den. Bränn mig. Vi är alla värme. Vi är alla el. Men KÄRNKRAFTEN tar inte. Den GER bara. OCH då blir allt fel. MAN kan inte BARA GE, MAN får inte bara GE. Allt är enkelt att fatta. Men kan ta från vind, vågor, sol, ved. NOLLSUMMESPEL. MEN AKTA OSS FRÅN ALLT SOM BARA GER. AKTA!! /Kram!

Lyssnar på musik. Eller ser på musik. Hantverk. Kunskap och respekt. Jag älskar lek, distans och LJUD. Men jag älskar även TALANG och HÅRT arbete. Vi är inte ALLA lika. Vi måste få rätt att vara BRA. OCH att vara BÄTTRE. Dessa videos är BÄTTRE. BÄTTRE än mig. PÅ en massa plan. DESSA människor har TALANG. Jag ser DOM och gläds. Jag ser inget igenkännande i deras LJUD. Jag kan inte kalla dom bröder och systrar. Dom är mig främmande. OCH jag älskar DOM just därför. DOM är något annat. JAG kan aldrig gå i deras fotspår. DOM är helt helt annan stig. Dom gör saker som jag väljer BORT. DOM är för vackra för att jag skall kunna ta deras händer och bidra. DOM behöver inte mig. Dom struntar i vem jag är. OCH det är så jävla FINT. Det finns så många fina MÄNNISKOR med sina egna vägar. Dom bryter och bänder. Dom letar och känner. Många blir STENADE under vägen. AVSKYDDA: AVUND: HÅNADE. Du sålde din själ till DJÄVULEN. Du är för MYCKET. VI vill inte ha sådana som DIG. Du är för BRA för oss. Vi HATAR dig. Gå din väg. Du gör mig LITEN. DU är DUM. Så är det nog med allt. Den bäste fick aldrig GÖRA. Eller ORKADE inte. OMGIVNINGEN kräver nedtoning.  LIGG LÅGT FÖR FAN. GE MIG NÅGOT SOM JAG KÄNNER IGEN MIG I. ELLER DRA ÅT HELVETE. Jag tycker inte om dig ifall du är BÄTTRE. DU skall spela FALSKT. Då är du mig. Då är du BRA. Annars inga KRAMAR. Du skall vackla i mina spår. Du måtte trampa stigar där jag känner mig hemma. Jag vill vara ALLA. Du måste likna MIG. DU får inte vara BÄTTRE. OCH jag BESTÄMMER ifall du är BÄTTRE. Det är JAG som FÖRBJUDER. OCH STOPPAR. NI ÄR SÅ JÄVLA BRA. Jag SER er och tänker att NI är något annat. Ni säger åt mig att vi alla är något ANNAT. Vi skall inte söka oss till varandra. Vi skall söka oss BORT. Vi skall kunna se varandra utan att reflektera in oss själva. Du är och jag är. MEN vi är inte. Vi måste låta dom ofarbara stigarna skapas. Vi måste låta vissa vägar förbli orörda. OCH vi måste få DÖ i vårt sökande. VI måste få dö SÖKANDES. Nu så skall jag se på ER en stund till. SENAN så skall JAG gå ut och vara något helt annat. Jag skall gå ut och vara JAG. /KRAM!


Dom sade att hon hade för korta fingrar. Dom ville STOPPA hennes längtan.



Hon struntade i deras TVIVEL. HON VISSTE. Vi vet nog alla egentligen.



Alla satt där och övade på hans senaste SKIVA. Då släppte fanstyget en ny.



Dom möts ibland för att le tillsammans.



Så jävla vackert. :-)

Gått omkring i snö och kyla i dag. Älskar att gå omkring. Totalt planlöst. Bilen sover och ger mig FÖTTER. Kyla är skönt, den klär mig i ANDEDRÄKT. Allt knarrar utan eko. Det finns en jävla närvaro i bland snödrivor. Utan mål tillsammans med andetagen. Det räcker så. Allt är BRA. Hjärnan släpper och intrycken bleknar. Allt upprepas. Knarr, knarr, knarr. Huvan döljer och jag är innesluten. Konstigt, men slutenheten öppnar upp och ökar styrkan. Konditionen finns där tillsammans med GLÄDJE. 

Månen leder. Allt är där och man slutar att bry sig. Men bara går på. Man går till kiosken.

Kioskens väggar krymper närvaron och väcker medvetandet.

Människor står i vägen och är till besvär.

Kläder överallt. Inga ansikten. Bara vadderade armar och breda ryggar. Allt sker utan hänsyn. Alla vill fram och först. Jag vill UT. Bort från armbågar. Jag vill ofta LÄMNAS ifred.

Så är det min tur. Kassörskan ser mig i ögonen. Jag lägger fram min glass. Hon säger något om vädret. Jag lyssnar inte, men ler tillbaka, betalar och går.

Ibland så blir jag sugen på GLASS. Nu är allt komplett. Jag är nöjd och myser. Kallt som fan. Underbart 

OCH GLASS. Kan det bli bättre? FAN. I morgon så skall jag köpa en till. KRAM!

Så var jag då på väg från ett av dessa MÖTEN. 25 grader kallt som VANLIGT och bilen FRYSER i hop och vägrar att gå ett steg till. MITT I INGENSTANS. Sitter där och lyssnar på radion. Läser kvällstidningen och myser över mitt nyvunna dilemma. Testar att starta med jämna mellanrum. Nästan, men ändå inte. Känns så där lagom hoppfullt. Läser klart artikeln där Helena GRÅTER över att hennes man blir mobbad. Bra Helena. Säg vad du känner. Du har rätt till din upplevelse. Din upplevelse är DIN. Bra att du ÄGER den. Jag fattar inte vad du talar om. Eller, jag kanske slentrianfattar. Eliten är dum och du är ju snäll. Jag behöver INTE fatta. Du skall ÄGA din kränkning och jag kan säga att du har fel. Säg vad FAN du vill. Tyck vad fan du vill. Jag bryr mig inte. Priser och sådant har aldrig höjts av mina armar. Jag har nog ingen större respekt för dig och din längtan efter att höja en medalj. Du längtar efter materiell LUFT. Men va fan. Ett mål är en saknad av gester. En längtan är en avsaknad av närvaro. En vrede är alltid något annat än förklaringen. Gör något bättre och leta inte efter simborgarmärken.

Bilen börjar att bli kall och tycker om att SOVA. RING RING: HEj jag behöver nog hjälp just nu. Jag sitter och läser men fryser. En sådan där slentriankatastrof som alltid gör mig lite bubblande glad. LINAN på plats. BOGSERA 130 knyck och 5 mil. Inga BROMSAR. KUL KUL KUL. SLENTRIANKATASTROF med enkel LÖSNING. FULL fart in i garage. OPERATION upptining och BÖNER till GUD om att FELET är det tänkta. Dörrknackning. Lånar operationsverktyg. Kablar och ström kopplas på. Lämnar för lugnt vårdande. Maskinen vill vara själv en längre stund. LIFTAR till nästa möte. MINERALEXPERT talar om världsläget. KINA nämns i varje mening. KINA har öppnat upp europa för närodlat. BUSS till norra delarna. PASSAR inte i utrymmet. Sitter och undrar varför alla miljömässigt bra transportmedel alltid har en konstig passform. Mat på nyöppnad trendplats. DYRT, dåligt och bajs. Bra samtal dock. LAKTOSFRITT för SATAN! Kollar affärer. Läser lappar på alla kläder. Made in FATTIGLÄNDER. FATTIGLÄNDER arbetar för KUNG och FOSTERLAND. MentalSPYR över arbetsfördelningen. Så möts vi igen och säger: Jag älskar dig med. OCH dig och dig. SNÖBOLLAR, foton, KRAMAR och telefonsamtal. Säljer in mig som föreläsare på ett sätt som får beställaren att låta mig ta över showen. Säljer in mig HÅRT ibland. Helt RÄTT av mig. Talar om Mexico och planer. Höj ribban. Jagar och blir jagad. Skratt och låtsasgråt. Tåg tillbaka till START. Biljetten säger destination. Jag väljer en annan. Funkar det med. Bättre plats. Ombokningen sker på mentalt plan. Konduktören ser aldrig på biljetten. Tågupprätthållarna bryr sig inte. Dom bara vinkar fram mig. Ute igen 25 grader kallt. Plötsligt så är jag SKYLDIG. Jag ler och min andedräkt gör sig påmind. Bra dag. OCH mycket mer. LIFTAR vidare i morgon. / Kram!

Så skördar vi helt öppet den fattige människan. OCH alla är överens om att vi gör RÄTT. Vi gör det för att vi BETALAR för det. Vi BETALAR för den fattiges fria vilja. Vi sover så jävla gott. Vi är ju överens. Hur skulle "dom" annars klara sig ifall vi inte köpte deras ORGAN och deras LIVMÖDRAR.

Hur skulle dom KLARA sig utan oss. Detta är ju LAGLIGT. OCH vi är ju SNÄLLA. Dom måste ju ha pengar och det får dom ju. I deras länder så är ju det vi betalar så jävla mycket. Dom blir ju så jävla rika i sina länder där dom tjänar så jävla lite. Det är ju så jävla SNÄLLT av oss att köpa deras KROPPAR. Hur FAN skulle dom annars kunna ÄTA. Vi är fan skyldiga att SKÖRDA dom. Vi är ju så SATANS snälla. DOM är ju så FATTIGA. Jag måste ju KÖPA deras KROPPAR. DOM måste ju ÄTA. JAG skördar ju deras KROPPAR för att jag är SNÄLL. Jag BETALAR ju och dom säger ju TACK! Ifall dom inte skulle säga TACK så skulle jag ju aldrig KÖPA deras KROPPAR. MEN dom säger ju TACK!

Handeln har nu gått under jorden. Precis som den har gjort i Pakistan, Indien, Egypten, Sydafrika, Brasilien och alla andra länder där de fattigaste av de fattiga svarar för större delen av den olagliga organhandeln.

Även Kina som fortfarande anses vara världens största leverantörer har skärpt bestämmelserna. Där har njurarna framför allt tagits från avrättade brottslingar. Men enligt flera rapporter också från fängslade medlemmar i den religiösa rörelsen falun gong. Enda landet i världen där donationer i dag inte är begränsande till anhöriga och nära vänner och där det är helt legalt att handla med organ från levande personer är Iran.

Moldavien är i det sammanhanget bara en liten fläck på organhandlarnas världskarta. Men även här existerar ett nätverk av mellanhänder som är kugghjul i ett större maskineri. De bor i byarna och de vet vem det lönar sig att kontakta. De lovar jobb, pengar och något att bygga en framtid på. Ibland är det från början klart att en njure ska säljas – själva ingreppet sker för det mesta i Turkiet, ibland i Ukraina eller Ryssland. Men i regel är det bara något som finns med som ett underförstått alternativ: jobb om allt går bra, annars en njure.

– Organ är bara en del i en större handel. Det kan vara prostitution, svartarbete utomlands eller knark. Allt är sammanflätat, säger Natalia Codreanu, som leder en informationskampanj mot organhandel som drivs av Renal Foundation och som finansieras av bland annat Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

”Nu tillhör ni mig!”, skriker människosmugglaren som smugglat ett gift par från en by i Moldavien till Italien. Där tjänar de inte nog för att betala för resan. Det slutar med att hustrun prostituerar sig. Mannen dränker sina sorger i sprit, medan sonen som växer upp hos morföräldrarna hemma i byn skriver förtvivlade brev.

På centralsjukhuset i Chisinau möter vi 28-årige Mihai. Han sålde sin njure för snart tio år sedan. Pengarna är för länge sedan slut. Men hälsoproblemen som kom med njuroperationen har han kvar.

– Organ är bara en del i en större handel. Det kan vara prostitution, svartarbete utomlands eller knark. Allt är sammanflätat, säger Natalia Codreanu, som leder en informationskampanj mot organhandel som drivs av Renal Foundation och som finansieras av bland annat Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

– Vi lever i en konsumtionskultur där vi omformulerar våra önskningar till rättigheter. Och om vi inte själva kan fixa det, då måste någon annan ”ställa upp”.

Surrogatmödraskap

• Surrogatmödraskap innebär att en kvinna för någon annans räkning bär och föder ett barn. Efter förlossningen avsäger hon sig vårdnaden och fortsatt kontakt med barnet.

• Barnet kan vara ett resultat av ägg och spermier från paret som har beställt barnet – eller av ägg- och/eller spermiedonation.

• I bland annat England och vissa delstater i USA är surrogatmödraskap lagligt.

– Organ är bara en del i en större handel. Det kan vara prostitution, svartarbete utomlands eller knark. Allt är sammanflätat, säger Natalia Codreanu, som leder en informationskampanj mot organhandel som drivs av Renal Foundation och som finansieras av bland annat Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

• I Indien är det inte uttryckligen förbjudet och i landet har det vuxit fram vad som ofta liknas vid en industri.

Kliniker erbjuder par, ofta västerlänningar, att anlita en surrogatmoder som bor på kliniken under den period hon är havande.

• Surrogatmödraskap är inte tillåtet i Sverige. Frågan har debatterats flitigt de senaste åren, då allt fler svenska par anlitat surrogatmödrar utomlands.

• Flera politiker har uttalat sig positivt om surrogatmödraskap. Nuvarande EU-ministern, Birgitta Ohlsson (FP), motionerade förra året tillsammans med en partikollega och två miljöpartister om att utreda surrogatmödraskapet.

Även Vänsterpartiet säger sig vilja utreda frågan i avsikt att tillåta surrogatmödraskap.

Världen handlar och jag SPYR / KRAM!

Ta bort dom satans gränserna.

 Släpp flyktvägarna fria för satan.

Om vi ska tillåta krigen så borde vi kunna tillåta människor.

Är vi alltid rädd för de drabbade?

Vi ryms ju för satan.

Onda människor bär uniform.

All camping är inte mänsklig.

/KRAM!

Jag kan bara stå upp och säga KLAPP KLAPP KLAPP!

Underbart!

I dag så badade jag. Tänkte att DU ville veta.

Dom här gör mig glad. Jag vet inte varför. Men glad blir jag. :-)

Håller på att skapa någon sorts föreställning. KUL! KUL! KUL!

Glöm inte att rösta. En medborgares plikt!

Ibland så glömmer jag bort att Michael har dött. Bra att glömma ibland. / Kram!

Selektiv är mitt nya mellannamn. Hi Hi. Jag fyllde nyss år. Hipp hipp. Siffror kan få mig att fatta beslut. Jag skapar oftast planer utifrån någon slags ände. Något tar slut och något nytt börjar. Oftast så fattar jag dessa planer när allt har gått åt helvete. Det märkliga är att jag har börjat att förstå att HELVETET hela tiden skjuts längre och längre bort. HELVETET är inte detsamma. Man har lärt sig saker. Man tål. Jag tror att man tål för mycket tillslut. Man slentrian tål. Jag har börjat att skapa rutiner, Varför? Jo, för att jag vet hur nära allt är på väg in i ett nytt HELVETE. Jag är helt ointresserad av att upptäcka ett nytt HELVETE. Samtidigt så är jag nog redan där. Men det är ändå igenkännandets andedräkt som jag befinner mig i. Jag vet vilka vädersträck som krävs. Det intressanta är att min närstående framtid kräver totalt fokus av rätt verktyg. OCH det kräver en sjuhelvetes DISTANS för att mina steg skall fortgå framåt. Så satans lätt det är att sätta sig ner. Så lätt det är att få mental svindel. Jag känner igen DENNA platsen. Jag har hittat ut förut. Jag blir glad över att jag längtar in till min effektivitet. Jag har en tendens att bli klarsynt i KAOS. KAOS tar fram det bästa i mig. Det sämsta i mig leder mig in i HELVETET. En utmaning. Man tackar. Ett verkligt problem, med verkliga konsekvenser. Min nyfikenhet ligger i vem jag blir. Varje gång som jag har hittat min väg ut från HELVETET så är jag någon annan. Jag blir så jävla medveten om min ökande distans. OCH jag vet hur jag kan nyttja den. För varje gång som jag hittar ut ur HELVETET, så blir närvaron om att jag är hemma igen så enkel. Att vara HEMMA i vardagen och LIVET har enorma möjligheter ifall man är nyss hemkommen från HELVETET. IFALL man har löst en verklig GÅTA med sig själv som insats. Jag är inte ute ännu. HELVETET är även det en plats att vara på. Jag är där nu.Men jag är i dess utkanter. Inte längre i dess mitt. Eller, jag har nog aldrig besökt dess mitt. Jag är nog bara bekant med dess utkanter. Jag vet inte ifall någon har varit i dess mitt. Jag hoppas att ingen har sökt sig dit. Jag tror inte att man kan söka sig därifrån. Inte ifall man vill vara människa. Jag är på väg HEM igen. FAN, jag längtar. Jag hoppas att jag orkar gå hela vägen. Hela vägen hem. Men den vandringen måste tas, steg för steg. Insikt för insikt. Ett andetag i taget. Jag vet inte när jag är hemma igen. Men fan vad spännande det skall bli att se vem jag blev. Vem jag är då. Jag tror att jag är fin då. Jag hoppas i alla fall det. / KRAM!

ps. Det första som jag skall göra ifall jag hittar hem igen är att VILA i himlen en stund. :-)

Jag har haft en släng. Det är en välbekant släng. Jag kommer inte i håg hur jag upplevde mötet första gången. Hur redda jag ut det? Jag kan omöjligt förstå hur människor överlever. Hur i helvete klarar man av att leva. Jag vet att jag har haft en släng av amatörångest. OCH jag har verktygen att ta mig längs min upptrampade stig. Den stig som jag vet lugnar. Allt är alltid mentalt. ALLTID. Det är samma värld där ute. Min mentala ingång till den världen varierar dock. Tankens underbara jävla makt över KEMIN. Tanken öppnar KRANARNA och låter allt flöda.  JÄVLA skittanke. Jag lyckas på något förunderligt vis gå mot gränser. OCH lite till. Detta "lite till" är så satans förförande. Än så länge så har jag alltid HITTAT tillbaka. Det finns något oerhört vackert där på andra sidan gränsen. Att sätta sig så spel. Att sätta sig på spel är så jävla fint. OCH det är så jävla skönt att hitta hem igen. OCH återigen så har man segrat och blivit ännu mer osårbar. Plötsligt så står man där uppe på toppen och ler. Man äger en bit av en dröm och en möjlighet. Nu så får det bli någon jävla lärdom. Nu så får det vara SKOJ en stund. Amatör ÅNGESTEN har inget att lära längre. Jag gick alldeles för långt denna gång. FAN så skoj, visst. Fortfarande lustfyllt och underbart att för en stund vara gränslös. MEN även den platsen gör mig uttråkad. Jag känner den alltför väl. Den är TÖMD. Jag har en ny längtan. Jag skall gå den SKITBREDA VÄGEN. Men jag skall GÅ den på mitt sätt. OCH jag skall ha SKITSKOJ. Så får det bli. JAG SKALL HA SKITSKOJ, SKITLÄNGE. Jag skall vara den jag borde ha varit. FÖR länge sedan. NU SATAN. Jag funderar ibland på att bli MUSLIM. Jag vill bli MUSLIM! Eller? Jag längtar efter att bli religiös. Ibland så LEKER jag att jag TROR. Det finns så mycket tröst att hämta? JAG VILL TRO! NU! ELLER? Ok! Jag tror inte. Verkar aldrig närma mig något gudomligt. Jag LEKER bön ibland. Det finns något skönt att leka bön. Jag hoppas att GUD finns. Jag hoppas att jag aldrig dör. Jag hopas att allt är på väg, vidare. JAG HOPPAS ATT JAG HAR FEL. JAG HOPPAS ATT JAG HAR FEL. JAG HOPPAS ATT JAG HAR FEL. /KRAM!

Pain. Ett bra tema. PAIN. Så enkelt. PAIN. En vän. Likt en skugga är du alltid närvarande. Du finns som den motorn som håller igång existensen. PAIN. Vi känner varandra. Du skärper nuet och tvingar mig att minnas hur det var förra gången. Du får allt att svikta. Du ställer saker till rätta. Om och om igen. Du slår hårt och jag förtjänar det ALLTID. Du är där och påminner mig om mina brister. Du ger mig dom konsekvenser som gör mig visare. Jag lär mig. Du är. PAIN. Du dödar mig. Om och om igen. Men på något vis så renar du samtidigt. Du får saker att bli bortvalda. Snart så är allt på rätt spår. Snart så är allt lite bättre. Du är tacksamhet. Du vill väl. Du är BRUTALT stenhård. Du är allt. När du kommer på besök så är du allt. JAg kan aldrig bortse. Jag kan aldrig hitta genvägen. Du KRÄVER inget. Det behöver du aldrig. Du omger mig med dina andetag och mitt totala väsen vrider sig av din DIN närvaro. En liten förnimmelse av din andedräkt öppnar alla brunnar och stänger alla flyktvägar. PAIN. Du är värdig. Jag förtjänar. Jag lär mig. Kanske sista chansen för allvaret att träda in. Man har ett begränsat antal. Det kommer alltid en sista gång. Det gäller att lära sig innan. PAIN. Överlever kanske. Men börjar bli klart medveten om att det närmar sig. Närmar sig det där sista mötet. Nu skall jag försöka mig på en hyllning. Det är dags att ge något  fint tillbaka. På något vis så skall jag försöka att göra dig vacker och på något vis så förtjänar du det.

På något vis. /KRAM!

Sitting in the kitchen
Coffee on the boil 
Staring at the bacon
Goodbye olive oil
Think another feeling
Have another smoke
I've got money in my pocket
But I'm feeling broke

Try to read a paper
Try to read a book
Walk another circle
Hanging on a hook
Talking to the ceiling
Feeling kinda ill
If the radio doesn't get me
The TV will 

Lights
Shiny bright
What's it like
In the light
Come down
Lights in the night
Come on down
Lights in the night

Standing by the window
Balance on the brink
Kiss another bottle
Sink another drink
Throw away the feeling
Throw away the pill
If the bottle doesn't get me
The thinking will

Lights
Shiny bright
What's it like
In the light
Come down
Lights in the night
It's easy to believe
Lights in the night





Team work. Team work. Team work. Team work. Team work.




Team work. Team work. Team work. Team work. Team work. Team work.



Team work. Team work. Team work. Team work. Team work. Team work.