Särk!

Gränserna mellan vem som är vem. Ett ögonblickets vansinne.
Jag har aldrig stött på systrarna.

-Jag känner inte igen dig.
-Jag känner inte igen dig.

-Jag känner inte igen mig.

-Ring polisen!
-Ring polisen!
ring, ring, ring, ring

Är jag frisk nog
Kan jag jämföras med en stillbild
Kan jag jämföras
Kan jag
Kan

På scenen finns en sjukhussäng
En mängd julgranar fyllda med pynt
Julklappar täcker hela golvet.

In kliver en "patient" iklädd vit särk.
Plötsligt projiceras en bakgrund med bilder av ängar, fjärilar och blommor.
Ljudet av en lätt vind gör sig hörbar.

"Patienten" Bäddar lugnt ner sig i sängen.
Den börjar att sparka med fötterna som för att komma loss.

Ljudet av vinden ökar, ökar, ökar.

"Patienten" sätter sig upp och startar att sminka sig med läppstift.
"Patienten smetar läppstift okontrollerat i hela ansiktet.

Går ner på golvet och börjar att lyfta, att hålla i julklapparna.

Ljudet av vinden ökar från bris till blåst.

Klapparna börjar att omskakas på ett vårdslöst sätt.
Öppnandet av klapparna sker ömsom varsamt, ömsom vårdslöst.

Klapparna innehåller leksaker med batterier, ljud och rörelse.

"Patienten" sätter igång, leksak, efter leksak.

Ljudbilden intar stormstyrka.

100 Iggel Piggel hålls igång. Tills alla tystnar en efter en.
Vinden mojnar och "Patienten" lägger sig i sängen och somnar.

Slut!