Jag får dessa telefonnummer.

Jag brukar oftast tänka en stund innan jag kastar dom.

Nu så har jag bestämt mig.

Jag skall inte tänka en stund längre.

Förut så hände det att jag flyttade i hop efter ett telefonnummer.

Allt eller inget typ. Och utan konsekvenser.

Inga band, inga skyddsnät. Full fart framåt.

Eller inte full fart.

Mer ett skit samma.

En dag i taget.

Staplandes på varandra.

Ramla, riva och bygga upp igen.

Jag vet inte varför jag slutat att ringa.

Jag vet inte varför jag kastar istället.

Det har säkert något med konsekvenser att göra.

Någonstans så gick jag mig rädd.
Eller trött.

Jag är inte rädd just nu.

Jag minns äventyren.

Jag minns inga konsekvenser.

Jag minns när jag ringde på allt.

Nu skiter jag i allt.

Och sätter mig fri.

Hur fan kunde jag luras att tro

att saker har konsekvenser.

Rädsla och normer och traditioner och människor och tankar och en massa andra saker.

Den största konsekvensen av alla är väl att sluta göra.

NU SÅ GÅR JAG OCH RINGER! VI HÖRS!

Stalker är världens bästa film! Det är jag BOMBsäker på :-)