.

söndag 26 september 2010

Birdie

-Så är det säkert i sin ordning.
-Det finns så många signum.
-Debatten har påverkat politiken.
-Allt handlar om kompromisser.
-Man måste ändå ta hänsyn.
-Svenska folket har inte fel!
-Många har lämnat en proteströst.
-Vi har ett problem med arbetslöshet.
-Dom levererar bara hat!

Importent

I dag så är han inte förvånad. Sverige är ca 20 år efter andra länder. Block out them. Det kan fungera i 4 år. Följden kan bli det bakvända. Existerande åsikter tigs ihjäl. Tillfreds med kompromisser. Effekterna har varit minimala. Det finns ändringar. Kan komma att skärpas i Sverige. Ett uruselt val. Bra på att leda arbetet. Det kan vara en fördel. Nya ansikten. Det är väl en fråga att titta på. Framträdande roller. Medelklassen. Fånga dom. Vi behöver titta. Värdeförskjutningar. Förstår inte sambanden. Människor har förändrat sig. Problem. Inget unikt. Från industrisamhälle till tjänstesamhälle. Storstadsregioner. Farligt att säga. Lika lätt utbytbar. Tuffaste förutsättningar. Värderingsburen politik. Vart tog arbetarklassen vägen?BirdeBirdieBirdie

BirdieBirdieBirdieBirdieBirdieBirdieBirdieBirdie...........................

lördag 25 september 2010

Autism.....

02:23:14
- Vi är inne på rätt spår. Han är någonstans där framme.
- Det börjar att brännas. Skicka mannarna till destination 7.
Helikoptrarna står redo i en formation som uppifrån liknar en cirkel. Skuggorna rör sig över den heta sanden. Allt är tyst. Så fungerar allt plötsligt. Koderna slås in och maskineriet startar. Ljuden dånar och äter lugnet med en tugga. Allt är plötsligt doft. Doft av olja.

- Vi fick en dålig start.
- Ja, vårt möte nyss var ett försök till en förnedrande maktdemonstration av er sir!
- Du har rätt och jag ber om din förlåtelse. Jag ville bara visa inför dom andra........
- Ni ger mig order och jag lyder dom. Det är det som jag är tränad för sir!
- Jag vet att vi bryter ner för att bygga upp. Bygga upp något annat. Något som aldrig kan gå tillbaka.
- Ni ger order och jag lyder sir!
- Du är ingen längre. Du är bara material. Material som saknar värde.
- Min bror som har autism fick inte bli soldat sir!
- Sade dom varför?
- Dom påpekade att han bara kunde leva i nuet. Han kunde inte att glömma att han var människa sir!
- Hur menar du?
- Ifall man bara lever i nuet så kan man inte ljuga om sin handling sir!
- Jag förstår. Tycker du att du ljuger i dina handlingar?
- Ja sir!
- Varför?
- Jag dödar för att jag glömt vem jag är. Jag dödar för att ordern är större än människan sir!
- Kan din bror aldrig ljuga?
- Nej sir!
- En bra soldat kan aldrig återgå till att vara människa. Det vore alldeles för smärtsamt och.....
- Sant sir!

Vi klarade testerna. Vi är normala. Vi är soldater.......

Här behövs en bild........

Tröja

Ett hus i staden utmärker sig genom att det har tappat sin färg. Fönstren står lite på halvt glänt och slår i otakt liksom för att försiktigt dölja sin skörhet. Inne i huset finns en familj. Per: Fadern i huset satt som vanligt i kökets soffa. Sofi: Modern stod och rensade fisk vid diskbänken. På golvet lekte deras två barn Sune och Anna. Dom låg där och tecknade på golvet. Ibland så fick dom sig en utskällning pga att dom var i vägen och att folk snubblade över dom när dom låg där på golvet. Moster Gertrud ligger fortfarande på sjukhus efter att ha halkat på de två tecknande barnen. I dag så tecknade dom tröjor. Långärmade tröjor. Golvet fylldes successivt mer och mer med långärmade tröjor i alla dess former och färger. Sune hämtade ke

tchupflaskan och började att måla vissa mellanrum med rött. Anna fick genast en snilleblixt: -Jag hade glömt. Men när jag spydde galla så växte en vacker grönfärg fram. Jag hämtar det jag sparade.

Hon sprang in på sitt rum och kom snart tillbaka med en tallrik grön galla. - Vad vackert ni gör, sade deras far med stolt stämma. -Men varför har alla tröjor så långa ärmar? -Vi såg på tv att folk som bor i stora fina hus med vackra parker har långa ärmar, svarade Anna. Jag vill också bo i ett stort hus och ha långa ärmar, tillade hon. - Det är bra att ha drömmar, sade mor. -Man skall alltid ha drömmar, det är i drömmarna som verkligheten finns. Var skulle annars verkligheten bo?

-Men dröm inte för stort barn, sade fadern. -De stora husen ni talar om blir färre och färre. Nu är det mer kortärmad och trappuppgångar som gäller. Tandlös och utsvulten. Men visst, ett visst mått av elchocker finns kvar. Har ni tur så kanske. Jag är inte den som dödar drömmar.

Anna och Sune målade glatt vidare. Deras målning tycktes växa sig större än huset. Större än vad kritor kan rymma.

Tvärt om mot psykvården som gör sig liten och osynlig. LÅNGÄRMATLÅNGÄRMATLÅNGÄRMA

Drömmen är den stora dokumentären.......

Europe

Ozzy

fredag 24 september 2010

Körskola

Volvo

Detta blir ju skitskoj!!

Låt dig inte distraheras

Körskola

Volvo 142

Volvo Volvo 142

Slentrian

Han: Ok. Du får en stund av min tid. Men bara en stund.

Hon: Det blir bra. Vi står ut ett tag och lämnar sedan för något annat.

Han: Kom i håg att vi hela tiden vill vara någon annanstans. Vi bör inte synas när vi ses.

Hon: Helt rätt. Vi använder varandra som transportsträckor, där målet är andra människor.

Han: Pepp. Vi tycker att alla andra är bättre och försöker att vänta på dom genom att inte se varandra.

Hon: Vill du ha te?

Han: Gärna.....

Hon: Vi måste behandla varandra som mindre betydelsefulla. Det blir lättare att inte sätta värde på saker då. Vi bör kanske inte säga bra till varandra. Slentrianmässiga saker går väl an, men inget av värde.

Han: Låter bra. Vi säger bara saker som konkret bär i vardagen och har funktion och tydliga mål.

Hon: Te´t är färdigt nu. Kan du ta några skedar?

Han: Absolut.

Hon: Vi vet ju att vi är parenteser för varandra och att vi kommer att skynda i sär när minsta chans ges.

Han: Vi är varandras brist på annat. Vi är logiska som längtar efter nå´t helt annat, med någon helt annan.

Hon: Ha, ha...vi är varandras obetydligheter som ingen av oss behöver vårda. Fan vad skönt.

Han: Ha,ha..vi är totalt fria i det meningslösa. En stund utan betydelse. Ett icke samarbete.

Hon: Ifall något dyker upp så drar jag.

Han: Ha, ha..vem bryr sig.

Hon: Mer te?

Han: Ja tack.

Hon: Hoppas att jag finner någon att slippa vara slentrian med.